Det känns så hemskt. Så orättvist. Dumma. Men hem kommer han, på fredag. Om fem dagar. TJ5.
Så nu sitter jag hemma ensam. I morgon har jag planerat följande för att få tiden att gå: fara till apoteket och biblioteket, tvätta kläder, fara till kompis J och sova över där. J och jag skall skriva på LP:n, vilket skall bli riktigt trevligt, tror jag :)
Nu skall jag äta punchpraliner och försöka att inte tänka på att min man är borta.
Vår bröllopsdag, älsklingen och jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar