Har mått illa sedan igår och efter lunchen idag på jobbet beslöt jag mig för att fara hem. Yrsel, en känsla av att vilja spy och frossa - ingen bra kombination för att klara av en jobbdag. Ligger här nu i soffan under filten och känner mig lite bättre, men kan inte på samma gång låta bli att ha dåligt samvete. Jag menar, såå sjuk känner jag ju mig inte, eller? Äh. För att få något gjort på jobbet så måste man vara i form och pigg känner jag mig inte. Hoppas jag inte har magsjuka. Usch.
Annars är väl allt som vanligt, eller så vanligt som det kan vara. Funderar på en hel massa på olika saker. Grubblar över nära och kära som jag skulle vilja hjälpa men inte kan, krama men de bor för långt borta, ringa men tiden inte räcker till. Fick tömma huvudet i helgen då jag storstädade hemmet (konstaterade att vi måste ha enormt med fantasi och nödlösningar eftersom vi har alldeles för lite förvaringsutrymmen i vår "wannabe" tvåa). Älsklingen blev också glad då jag på söndagen satte igång med att baka bullar. Så nu har vi mellanmålen och efterrätterna på klart en tid framöver samt fastlagsbullarna färdiga :)
Nu ska ag njuta av solen som visar sig mellan köksgardinerna och de röda tulpanerna på bordet samt vara tacksam över mitt jobb som tillåter mig att vara hemma då jag är sjuk, fastän det känns usch och blä just nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar